narinig mo na ba?

 In den vergangenen Jahrzehnten sind zahlreiche Tierarten ausgestorben, ohne dass die Mehrzahl der Menschen überhaupt von ihrer Existenz gewusst hätte.

Das gegenwärtige Bienensterben - etwa ein Viertel aller Bienenvölker ist inzwischen wie vom Erdboden verschluckt - alarmiert dagegen Laien wie Fachleute.

                   Eines der wichtigsten Naturwunder unserer Erde schwebt in höchster Gefahr: die Honigbiene. 

Click to add Audio

Das fleißigste aller Tiere, das verlässlich von Blüte zu Blüte fliegt, verschwindet langsam. Es ist ein Sterben, das weltweit mit Sorge beobachtet wird.       

Zwischen Pestiziden, Antibiotika, Monokulturen und dem Transport von Plantage zu Plantage scheinen die Königinnen und ihre Arbeiterinnen ihre Kräfte zu verlieren. 


Sa Europa, 40% ng mga kolonya ng pukyutan ay nawala na. Sa China ito ay 10 porsiyento lamang. Gayunpaman, ang mga Tsino ay tila mas sineseryoso ang banta na ito sa mga tao at kalikasan kaysa sa mga Europeo. Kailangan ba nating mag-pollinate gamit ang sipit, gaya ng karaniwan sa China, para makakuha pa tayo ng prutas?

 

Dahil maraming halaman ang namamatay nang walang polinasyon at nanganganib ang suplay ng pagkain.



Ang isang pagsubok sa Greenpeace sa buong Europa ay nagpapakita na ang mga karaniwang gawang mansanas (kabilang ang mga mula sa Switzerland) ay kontaminado ng isang cocktail ng mga pestisidyo. Natukoy ng mga pagsusuri sa laboratoryo ang 39 na indibidwal na mga sangkap. Ang mga organikong sample ay walang pestisidyo.

Ang pang-araw-araw na mansanas ay isang pagkaing mayaman sa sustansya at bitamina. At malusog. Atleast yun yung tinuro samin nung mga bata pa kami. Sa prinsipyo, totoo iyon. Ngunit posible na nalalapat lamang ito sa mga organikong gawa. Maaaring iba ang mga bagay para sa mga karaniwang lumalagong mansanas. Dahil ang mansanas ay hindi nahuhulog nang malayo sa puno, tulad ng ipinapakita ngayon ng pagsusuri ng Greenpeace; Ang mga mansanas ay naglalaman ng kung ano ang inihahasik at iniiniksyon ng kanilang producer.

Ang Fipronil ay isa sa hindi mabilang na mga sangkap na pumapatay ng mga peste. Ngunit natagpuan din ito sa mga itlog ng manok, na marahil ay dahil ang isang dealer ay ilegal na naghalo ng mga bagay sa isang produkto upang labanan ang mga parasito ng manok. Ang produkto ay pumapatay ng mga pulgas at ticks hanggang kamakailan ay ginamit din ito sa agrikultura sa bansang ito bilang isang insecticide. Hanggang sa napansin na ito ay tila nakakasama rin sa mga bubuyog.


Fipronil stelle ein hohes akutes Risiko für Honigbienen dar. Laut Efsa sind Bienen beim Einsatz des Mittels im Maisanbau vor allem durch Staubdrift akut gefährdet. 

Ang isang pagsubok sa Greenpeace sa buong Europa ay nagpapakita na ang mga karaniwang gawang mansanas (kabilang ang mga mula sa Switzerland) ay kontaminado ng cocktail ng mga pestisidyo. Natukoy ng mga pagsusuri sa laboratoryo ang 46 na indibidwal na sangkap. Ang mga organikong sample ay walang pestisidyo.

Der tägliche Apfel ist ein nährstoff- und vitaminreiches Lebensmittel. Und gesund. Das wurde uns so jedenfalls schon in Kindertagen eingebläut. Im Grundsatz stimmt das. Bloß: Möglicherweise gilt das nur für ökologisch produzierte Früchte.

Maaaring iba ang mga bagay para sa mga karaniwang lumalagong mansanas. Dahil ang mansanas ay hindi nahuhulog nang malayo sa puno, tulad ng ipinapakita ngayon ng pagsusuri ng Greenpeace; Ang mga mansanas ay naglalaman ng kung ano ang inihahasik at ini-inject ng kanilang producer.

            Ein Obstgärtner spricht Klartext

Die EU will weitere 5 Jahre Glyphosat zulassen. Im folgenden Beitrag, der mich wütend macht, wird aufgezeigt wie oft das Mittel bei konventionellen Obstanbau verwendet wird.

Oh, at ang mga bata ay pinapayagan na kumain ng maginoo na mansanas, ang EU ay walang mga alalahanin tungkol doon?

  • Ako ay isang sinanay na hardinero

    at natapos ang aking pagsasanay bilang ika-3 pinakamahusay sa estado ng Brandenburg. Nagtrabaho ako bilang isang hardinero sa loob ng 5 taon.

  • Enero

    ist relative Spritzruhe, da die Bäume geschnitten werden.

  • 2x Kupferspritzungen (funguran), erste vorbeugende Unkrautspritzung (kerb stomp und fusilade)

  • Marso

    2x na pag-spray ng tanso

  • 1x na damo (stomp glyphosate),

  • May

     (je nach Wetter) 

  • Hunyo

    1x Unkraut (glyphosat), 

  • Hulyo

    4x delan, 

  • Agosto

    5-6 walo,

  • Setyembre

    4x delan, 

  • 1x vison,

  • Nobyembre

    1x Kupfer

  • 2x Kupfer,

  • ilang spray yan?

    Das sind 46 Spritzungen im Jahr,  wenn das Wetter mitspielt. Bei mehr Niederschlag verdoppelt sich fast die Anzahl der Spritzungen. Es gibt bei den Mitteln eine sogenannte Karenzzeit, d.h. die Zeit, in der sich das Mittel abgebaut haben sollte. Diese Zeit halten die Bauern auch ein, dies wird auch vom Verbraucheramt überwacht. Das eigentliche Problem ist, dass nicht das Verbraucheramt die Zeit festlegt, sondern der Hersteller.

Ang Fipronil ay isa sa hindi mabilang na mga sangkap na pumapatay ng mga peste. Ngunit natagpuan din ito sa mga itlog ng manok, na marahil ay dahil ang isang dealer ay ilegal na naghalo ng mga bagay sa isang produkto upang labanan ang mga parasito ng manok. Ang produkto ay pumapatay ng mga pulgas at ticks hanggang kamakailan ay ginamit din ito sa agrikultura sa bansang ito bilang isang insecticide. Hanggang sa napansin na ito ay tila nakakasama rin sa mga bubuyog.


Fipronil stelle ein hohes akutes Risiko für Honigbienen dar. Laut Efsa sind Bienen beim Einsatz des Mittels im Maisanbau vor allem durch Staubdrift akut gefährdet. 

Jeder Mensch ist für seine Ernährung auf die Bienen angewiesen.

Hanggang sa 80 porsiyento ng mga pananim ay na-pollinate ng mga ito. Ang mga species na ito ay responsable para sa halos 90 porsiyento ng kabuuang produksyon ng pagkain sa mundo. Ang sangkatauhan ay nagpalaganap ng ilusyon ng pagiging independyente sa kalikasan sa ika-21 siglo sa pamamagitan ng teknikal na pag-unlad. Gayunpaman, ipinakita ng mga bubuyog kung paano tayo "higit, hindi bababa" na umaasa sa mga serbisyo ng kalikasan: walang malulutong na mansanas, masarap na kamatis o mga berry na mayaman sa bitamina.

 

Es ist die traurige Wahrheit:

Obwohl die intensive Landwirtschaft selbst auf die Bestäuber Leistung von Honigbienen und ihren wilden Verwandten angewiesen ist, zerstört sie nach und nach deren Lebens- und Nahrungsgrundlagen. Wenn die Bienen verhungern, hat das für die Menschen große Konsequenzen. 

 

WIR vernichten Lebensräume, wie artenreiche Regenwälder und Korallenriffe. 

Isinasagawa namin ang walang ingat na pagsasaka, paggugubat at pangingisda

Nilason at nadudumihan NAMIN ang kapaligiran (pestisidyo, plastic ng karagatan, atbp.).

Dazu kommen Klimawandel, die Ozeanversauerung und viele weitere, rasant zunehmende globale Bedrohungen.                        Der Artenschwund ist die am übelsten überschrittene und leider auch die einzige irreversible "planetarische Grenze".

 

Beim Aussterben gilt:

"Wala na," na may hindi inaasahang kahihinatnan para sa ating lahat.

Kung ang pagkamatay ng mga pukyutan ay hindi matatapos sa lalong madaling panahon, maaari silang magkaroon ng malubhang kahihinatnan para sa mga pandaigdigang suplay ng pagkain.

 

Ang mga bubuyog ay hindi lamang gumagawa ng pulot, sila rin ay nagpo-pollinate ng higit sa 90 uri ng mga gulay at prutas. Ang mga mansanas, mani, avocado, soybeans, asparagus, broccoli, celery, pumpkins at cucumber ay malamang na maging bihira nang walang mga bubuyog. Ang mga matatamis na bagay tulad ng citrus fruits, peach, kiwis, cherries, blueberries at strawberries at iba't ibang uri ng melon ay umaasa rin sa pagpapabunga ng mga lumilipad na manggagawa.

 

Isang tao na parang extinct na, walang matanda na makikita, puro food supplies, ilang bata at ilang cleaning and nursing staff pa ang nandoon. At ang reyna. Hindi ka mabubuhay mag-isa. Hindi rin sila makapagsalita. Kaya hindi ko na malalaman kung saan nagpunta ang natitirang populasyon. Sa anumang kaso, walang mga bangkay na mahahanap.

 

Ito ay halos kung ano ang hitsura nito sa isang bahay-pukyutan na naging biktima ng isang partikular na misteryosong anyo ng pagkamatay ng pukyutan. Nawawala ang buong mga tao. Ang mga bubuyog ay lumilipad at hindi bumabalik. Noong 1990 mayroon pa ring 1.1 milyong honey bee colonies sa Germany. Sa loob lamang ng 25 taon ay lumiit sila sa halos 700,000 kolonya. Sa humigit-kumulang 560 wild bee species sa Germany, higit sa kalahati ay seryoso nang nanganganib.

 

Das Bienensterben wird in seinen Konsequenzen und in seiner Dimension unterschätzt, Bei den Bienen passiert weltweit etwas, dass wir kaum verstehen." Die Gründe für das Sterben der Insekten sind tatsächlich vielfältig, in der Summe ergibt sich aber ein dramatisches Bild. Stellen die Menschheit ihre Bewirtschaftung der Erde nicht nachhaltig um, dann werde sich die Situation der Bienen weiter verschlechtern.

Maraming uri ng pukyutan ang bahagyang nawawalan ng kanilang mga mapagkukunang nutrisyon.

Zur Versorgung ihrer Larven braucht jede Art eine ganze Reihe von verschiedenen Pflanzen. Weil aber bis zu 20.000 Arten von Blüh-pflanzen in den kommenden Jahrzehnten verschwinden, ergeben sich Probleme. So kann zum Beispiel das Immunsystem des Nachwuchses geschwächt und damit leichter zum Ziel von Schädlingen werden. Monokulturen und damit verbundene Mangelernährung, Umweltverschmutzung, der Klimawandel, Viren, diverse Schädlinge wie die Varroamilbe - und Pestizide. Und damit wären wir beim Ernährungsthema, einem Stoff namens Fipronil.


Die Biene 

                               beginnt zu erstarren          beginnt mit Trachtflug        fliegt am fleißigsten         hört auf zu arbeiten

sa mas mababa sa 9° C sa higit sa 13 – 14° C sa 22 – 25° C sa higit sa 37° C

Das Bienensterben ist in aller Munde.


Ang mga impluwensya mula sa masinsinang agrikultura at ang Varroa mite ay pangunahing sinisisi para dito. Ngunit ano ang mga salik na maaaring maimpluwensyahan mismo ng beekeeper upang mapabuti ang sitwasyon?

At paano ito nakakaapekto sa kalagayan ng mga bubuyog sa maikli at mahabang panahon?

 

Paano ginagamit ang pag-aalaga ng pukyutan na angkop sa mga species?

Steht der Honigertrag weiterhin im Mittelpunkt der Imkerei?

 

Geht es heute nicht viel eher darum, das Überleben der westlichen Honigbiene längerfristig zu gewährleisten, und damit die Bestäubungsleistung für Mensch und Natur aufrecht erhalten zu können?

 

Ang mga pangkalahatang kondisyon para sa mga beekeepers ay ganap na nagbago. Habang ang ating mga ninuno ay pangunahing nagdala ng kahusayan sa kalakalan ng pag-aalaga ng pukyutan, ang kasalukuyang henerasyon ng mga beekeeper ay kailangang harapin ang ganap na mga bagong hamon. Ang pangangalaga ng western honey bee species at ang pagpapanatili ng mga serbisyo ng polinasyon para sa mga tao at kalikasan ay biglang naging seryosong gawain para sa pag-aalaga ng pukyutan.

 

Gayunpaman, ang kasalukuyang paaralan ng pag-aalaga ng pukyutan at ang gawaing pag-aalaga ng pukyutan ay nakabatay pa rin sa pangunahing layunin ng paggawa ng pulot.

Was kann die Imkerei als Gesamtes und jeder Imker persönlich zur Zielerreichung beitragen?                                                         

 

1.  Jeder Imker soll anhand der neuen Klassifizierung seine eigene Betriebsweise verstehen und einordnen können.

2. Gaano ka sustainable at naaangkop sa mga species o gaano siya kasinsinan sa kasalukuyang pag-aalaga ng pukyutan?

3.  Mit welchen Maßnahmen kann er seine Arbeitsmethode, in die eine oder andere Richtung bezüglich Ökonomie und Ökologie bewegen und wie wirken sich diese         Änderungen auf der Zeitachse für die Natur aus?

4. Paano makakagawa din ng positibong kontribusyon ang isang masinsinang nagtatrabahong beekeeper na nakakatugon sa mga aspetong pang-ekonomiya sa pagkamit ng mga layunin sa ekolohiya sa pamamagitan ng magkatulad na mga hakbang?

 

Nur wer sich seiner Arbeitsweise bewusst wird, kann diese hinterfragen und verändern.                                                                                                                                                         

Gayunpaman, sa sandaling nangingibabaw ang domestication sa kalikasan, o, tulad ng kaso ng honey bee, ganap na pinipigilan ng domestication ang sariling ebolusyon ng bubuyog, ang mga kahihinatnan ng hindi likas na mga interbensyon na pabor sa ani ay dapat na masuri at maipakita nang mabuti. Pagkatapos ang natitira na lang ay banggitin ang aming intensyon na gumawa ng isang bagay na mabuti para sa bubuyog at gawin itong isang serbisyo sa mga linyang ito.

                                                                                                                                                                         

Die Imkerei kennt mindestens seit den ersten, uns bekannten Überlieferungen von Jacobus (1568) (1) ausgeklügelte Methoden, um den Honigertrag zu steigern. So wird bis heute zur Honiggewinnung z.B. der Schwarmtrieb beeinflusst oder es werden widernatürlich Honigräume auf das Brutnest aufgesetzt. In der Folge muss die Völkervermehrung künstlich durch den Imker vollzogen werden, was wichtige natürliche Abläufe wie z.B. die natürliche Selektion stört und eine ganze Reihe an Folgesymptomen mit sich bringt (z.B. die horizontale Übertragung von Viren, Sporen und Parasiten). Diese widernatürlichen Eingriffe zur Produktionssteigerung waren so lange unkritisch, wie es noch eine wild lebende und menschlich unbeeinflusste Bienenpopulation gab.

 

Diese existiert heute praktisch nicht mehr und die domestizierten Bienenvölker dominieren die Natur komplett. Der Imker ist somit an die Stelle der Natur getreten und verantwortet weitestgehend die Art- und Rassenerhaltung. Präziser ausgedrückt bestimmt der Imker Rasse und Bienenpopulation. Die Spezies Honigbiene und damit die Art dürfte auch ohne Imker überleben, was aber ohne imkerliche Eingriffe vorübergehend mit heftigsten Verlusten und damit Umwälzungen im Ökosystem des Menschen verbunden wäre.

 

Um die Spezies Apis Mellifera, bestehend aus verschiedenen Unterrassen, längerfristig mit vernünftigem Aufwand erhalten zu können, muss sich diese über die Einrichtung der natürlichen Selektion den lokalen Veränderungen anpassen können. Das hat 30 Millionen Jahre so funktioniert und die Biene hat heftigste Umwälzungen erfolgreich überstanden. Dieses Prinzip funktioniert auch heute noch und erbringt ökonomisch und ökologisch bei langfristiger Betrachtungsweise optimale Ergebnisse.

 

Gayunpaman, tiyak na ang kakayahang umangkop sa mga natural na pagbabago at sa gayon ay pinakamainam, napapanatiling at pangmatagalang pangangalaga ng mga species na hindi posible sa karaniwang pag-aalaga ng pukyutan. Ang isang beekeeper na nagtatrabaho ayon sa pamamaraan ng paaralan ay hindi alam ang natural na swarming instinct ng kanyang mga kolonya o ang kanilang kakayahang mabuhay sa ligaw. Ang matigas, napapanatiling at natural na pagpili ay higit sa lahat ay sobrang kontrolado ng mga tao at ang sariling ebolusyon ng mga bubuyog ay halos inalis.

                                                                                                                                                                                     

Vielmehr wird von offizieller Seite die Varroamilbe als Hauptproblem betrachtet. Aber existiert dieses "große" Varroaproblem überhaupt in der Wirklichkeit oder ist es eher Symptom unseres unbewussten und unreflektierten Handelns?

 

Ang pananaliksik sa pukyutan ay sabay-sabay na nagbibigay ng mga kawili-wiling katotohanan at sinasalikop ang sarili sa mga kontradiksyon. Bilang karagdagan, mayroong isang napakalaking saklaw para sa mga kadahilanan na hindi pa naiintindihan ng pananaliksik. Paano kung ang buong "malaking" problema sa Varroa ay ganap na pinanggalingan ng mainstream beekeeping?

 

Unmissverständliche Tatsache ist, dass mit den gängigen Ansätzen eine klare Symptombekämpfungspolitik verfolgt wird! Ebenso Fakt ist, dass wir das bieneneigene Immunsystem mit den empfohlenen Behandlungsmitteln schwächen und dass wir eine Art VarroaReinzucht betreiben, in welcher nur die stärksten Parasiten überleben und sich vermehren können!  

                                                                                                                                                                                                             

FRAMEWORK CONDITIONS PARA SA MGA BEE AT BEEKEEPERS SA PAGDAAN NG PANAHON


Bienenpopulation – 

Ang mga farm ng pamilya na may maliliit na beekeepers na nakakalat sa malawak na lugar ay napalitan ng mga propesyonal na honey farm. Sa nakalipas na siglo, ang average na ani ng pulot bawat kolonya ay tumaas ng humigit-kumulang 3kg mula sa humigit-kumulang 7kg bawat kolonya bawat taon hanggang sa mahigit 10kg. Ang mga may-akda ay hindi nakakaalam ng anumang mga konkretong numero tungkol sa dati nang umiiral na populasyon ng mga ligaw na kolonya ng pukyutan at ang kanilang matalim na pagbaba.

 

Fakt ist, dass es früher eine beachtliche Bienenpopulation gegeben hat und dass heute nur noch eine vernachlässigbar kleine Anzahl an Honigbienen-völkern in der freien Natur ohne menschliche Eingriffe lebt.                       

Die Ursprungsrasse, also die dunkle Biene (Apis Mellifera Mellifera), wurde komplett durch importierte und gezüchtete Rassen verdrängt und existiert heute nur noch dank erheblicher Bemühungen der Reinrassenzüchter.   

                                                                                                                                                                 

mundo ng halaman -

Ayon sa isang pag-aaral ng Biodiversity Forum ng Academy of Natural Sciences (SCNAT) (18), ang agrikultura ay lumikha ng iba't ibang karamihan sa mga bagong tirahan para sa mga hayop at halaman sa pagtatapos ng ika-19 na siglo, na humantong sa pagtaas ng biodiversity. Sa pagitan ng 1900 at 1990, ang pagtindi ng produksyon ay humantong sa isang matalim na pagbawas sa biodiversity sa agrikultural na lupa. Mula noong 1990, lumilitaw na bumagal ang paghina ng populasyon ng maraming species at pagkawala ng lugar sa ilang mga tirahan salamat sa mas mataas na kamalayan at mga kongkretong hakbang.

 

Mula noong 1970, ang built-up na lugar ay nadoble, bagama't dapat tandaan na ang maayos at berdeng mga pamayanan ay maaaring tumanggap ng isang nakakagulat na mataas na antas ng biodiversity. Ayon sa mga obserbasyon ng mga may-akda, ang mga parang (masinsina at malawak) ay higit na ngayon ay labis na pinataba at pinapayagan lamang ang limitadong paglaki ng mga ligaw na bulaklak (tulad ng makikita sa mga parang dilaw na namumulaklak sa Mayo, na halos lahat ay binubuo ng mga dandelion). Mula sa pananaw ng pukyutan, ang mga produktibong larangan ay dapat tingnan bilang isang monoculture. Ginagawang imposible ng mga herbicide na tumubo at mamulaklak ang "mga damo". Ang mga piraso ng parang sa paligid ng mga patlang ay ginagapas nang maingat na malinis. Ang mga pribadong ari-arian ay madalas ding pinananatiling napakalinis. Ang mga parang ay pinuputol, ang mga hardin ay pinananatiling ganap na walang mga damo, ang mga ekolohikal na kawili-wiling mga tambak ng mga bato at mga sanga ay halos hindi na nakikita at ang mga ari-arian ay napapalibutan ng thuja o laurel hedge, na nag-aalok ng kaunting karagdagang halaga mula sa isang entomological na pananaw.

                                                                                                                                                                     

Nach dem Mähen der Wiesen und nach dem Verblühen der Obstbäume im Mai herrscht im Juni eine Trachtlücke, wo Bienen nur begrenzt Nektar finden können. Just zu der Zeit, wo die Bienen in der freien Natur nach dem Ausschwärmen ein Maximum an Energie zu ihrer normalen Entwicklung bräuchten.                                                                                                                                     

Nistplätze für wild lebende Honigbienen –

Ang lumang puno ay nakatayo na may mga butas at sa gayon ay ang mga potensyal na pugad at pag-aanak ng mga ligaw na pulot-pukyutan ay bumaba dahil sa masinsinang paggugubat, pagtaas ng labis na pag-unlad at pagtaas ng pangangailangan ng mga tao para sa seguridad (ang mga lumang puno ay tinitingnan bilang isang panganib). Ang pagtaas ng populasyon ng mga black woodpecker ay positibo, ngunit may 3,000 hanggang 5,000 indibidwal sa Switzerland (mula noong 2004), hindi nito direktang maimpluwensyahan ang kakulangan ng mga nesting site sa malapit na hinaharap (19).

 

Sa ngayon, kapag ang mga "wild" na pulutong ng mga bubuyog ay naninirahan (karaniwan ay ang mga inaabangang bubuyog na dinagsa ng mga beekeeper), kadalasan ay ginagawa nila ito sa mga lugar na nilikha ng mga tao (mga canopy, sa pagitan ng mga bintana at shutter, sa mga inabandunang aparador at mga kahon ng pukyutan, atbp.). Kung ang may-ari ay bumalik at naabala nito, ang mga pugad na lugar na ito ay madalas na sarado muli at ang mga bubuyog ay nawasak.

Ang mga kolonya ng ligaw na pukyutan ay kasalukuyang tinitingnan bilang mga potensyal na pinagmumulan ng sakit at kadalasang sinisira ng mga inspektor ng pukyutan. Sa kabutihang palad, may mga indibidwal na kapuri-puri na mga eksepsiyon kung saan ang mga natural na kolonya ng pukyutan ay inaalis lamang ng mga responsableng inspektor kung kinakailangan at kung may mga tiyak na indikasyon ng pagkagambala.

 

Umweltgifte -

Künstliche Dünger verändern subtile Eigenschaften von Nektar und Pollen. Antibiotika (z.B. als Pflanzenschutzmittel gegen Feuerbrand eingesetzt) sind in Pollen und Honig aufzufinden. Pestizide (Fungizide und Insektizide) töten die Bienen entweder direkt oder belasten diese das ganze Jahr über mit kleinen Dosen. Einigermaßen erforscht sind direkte Auswirkungen und letale Dosierungen einzeln verabreichter Pestizide. Weitgehend unerforscht sind aber bereits die kurz- und vor allem langfristigen Auswirkungen der Pestizid-Cocktails, die durch Vermischung verschiedenster Pflanzenschutzmittel und sogar Bienenbehandlungsmittel zustande kommen. Man kann sich ebenfalls die Frage stellen, wie sich z.B. Antibiotika auf die Fermentierung von Pollen zur Einlagerung und Verfütterung an die Bienenbrut auswirkt. Die Forschung liefert hier nach unserem Kenntnisstand derzeit keine schlüssigen Resultate.                                                                                                                           

 

Imkerei -

Ang pag-aalaga ng pukyutan ay nanatiling pare-pareho sa nakalipas na 200 taon, bagaman ang mga nauugnay na sistema at pamamaraan ng pugad ay bumuti sa mga tuntunin ng kanilang kahusayan. Ang mga di-likas na interbensyon tulad ng pagpigil sa swarming at pag-set up ng mga honey room para mapataas ang mga ani ay matagal nang umiral. Gayunpaman, ang kahalagahan at epekto ng hindi natural na mga interbensyon sa pag-aalaga ng pukyutan ay tumaas habang bumababa ang populasyon ng mga ligaw na kolonya ng pukyutan. Ngayon ang beekeeper ay may buong responsibilidad para sa pangangalaga ng lahi at populasyon at sa gayon ay para sa ebolusyon ng western honey bee. Ang isang makabuluhang pagbabago ay ang pagpapakilala ng mga mobile honeycomb frame at pre-cut wax wall sa kalagitnaan ng 19th century na mga mobile honeycomb frame ay humahantong sa hindi natural na mga interbensyon gaya ng offshoot formation, cupping, stock transfer, atbp., atbp. Kapag pinagpalit ang mga honeycomb. , ang mga parasito, mga virus at mga spora ay inililipat .

 

Bereits Warré (1930) wies auf den Zusammenhang zwischen Sauerbrut und mobilen Wabenrähmchen hin und auch Dettli (2010) sagt, dass Waben zu einem Volk gehören und nicht völkerübergreifend vertauscht werden sollen. Die vor gestanzten Mittelwände zwingen die Bienen, in klar definierten Größenordnungen zu bauen, zu brüten und Honig einzulagern. Die damit verbundenen Veränderungen von Eigenschaften und Verhaltensweisen der Biene können heute nur noch vermutet, nicht aber bewiesen und direkt rückgängig gemacht werden. Wir betrachten solche Veränderungen als wagemutige Klügeleien mit unbekannten Langzeitauswirkungen.

 

Ein weiterer Veränderungsschritt war das Ersetzen der Honigfütterung durch raffinierten Zucker. Honig aus Zucker ist ein widernatürlicher und minderwertiger Wintervorrat mit ganz anderen Inhaltsstoffen als Honig aus Nektar. Die durch die gängige Imkerei "erwirtschafteten Produkte" wie Honig, Pollen, Jungvölker, Bienenwachs, Königinnen, etc. werden weitgehend alle mit derselben intensiven Imkermethode erzeugt und sind alle mit denselben positiven und negativen Rahmenbedingungen vorbelastet, obwohl man z.B. Jungvölker wesentlich einfacher, natürlicher und nachhaltiger mit anderen Methoden erzeugen kann.   

                                                                                                                                                                     

Ang masinsinang mga kasanayan sa pag-aalaga ng pukyutan ay lumilikha ng perpektong lugar ng pag-aanak para sa Varroa mite, na humahantong sa pangangailangan para sa mga agresibong ahente ng pagkontrol ng sintomas at sa gayon ay sa higit pang pagpapahina ng mga kolonya ng pukyutan. Ang pag-iwas sa kuyog ay humahantong sa pagbuo ng mga artipisyal na sanga. Ang sanga ay kumakalat ng mga virus, spores at mga parasito sa mas mataas na lawak. Ang disproporsyon sa pagitan ng napakalakas na produktibong kolonya at ang pinakamaliit na batang kolonya ay nagpapataas ng panganib ng predation, na muling kumakalat ng mga virus, spores at parasito kapag nangyari ang panganib. Bilang karagdagan, dahil sa panganib ng predation, ang mga batang kolonya ay maaari lamang magamot nang hindi maganda sa mga produktong paggamot na mahusay na disimulado tulad ng mga mahahalagang langis, na humahantong sa paggamit ng mas agresibong formic at oxalic acid.

 

Einführung der Varroamilbe -

Ang Varroa mite ay dinala sa Europa ng mga tao. Ayon kay Pflugfelder, una itong nakita sa Germany noong 1977. Ang mite ay kumalat nang napakahusay na halos wala nang mite-free bee colonies na natitira ngayon. Hindi direktang pinapatay ng mite ang kolonya ng pukyutan, ngunit pagkatapos lamang na lumampas ang isang tiyak na limitasyon ng infestation sa pamamagitan ng nauugnay na paghahatid ng mga sakit (mga virus).

                                                                                                                                                                         

Der Imker behandelt also heute seine Völker zumeist mit Ameisen- und Oxalsäure. Alternativ werden Ätherische Öle wie z.B. Thymol oder Akarizide auf Basis von Flumethrin und Coumaphos eingesetzt. Auf illegaler Basis wird auch das Insektizid Amitraz auf Basis von Amidinen eingesetzt. Wissenschaftlich erwiesen sind u.a. die Nebenwirkungen von Ameisen- und Oxalsäure nach Gregorc (2003) und Ablagerungen der Pestizide in Wachs und Honig Kochansky (2000).

 

Fakt ist, dass jegliche Behandlung und Entfernung eines Parasiten auch eine Schwächung des Immunsystems des Wirten mit sich bringt und somit nur mit Vorsicht angewendet werden sollte.                                                                                                                                                         

Die Behörden raten aber den Imkern zu Routinebehandlungen, also ohne Kontrolle des effektiven Befalles. Auf die eigentliche Ursache des Varroabefalles (also die intensive Imkerei) wird nicht hingewiesen. Ebenso wenig auf Nebenwirkungen und allfällige Langzeitrisiken der empfohlenen und durch geprüften und freigegebenen Behandlungsmitteln. Dass es Imker gibt, die gänzlich ohne Behandlungen oder nur unter Verwendung von ätherischen Ölen imkern, wird ausgeblendet.

                                                                                                                                                       

Ökonomische Faktoren

Bei durchschnittlich 20kg Honig pro Jahr und pro Volk und bei 10 Völkern pro Imker, ergibt sich ein jährlicher Ertrag von 200kg. Die produzierte Menge übersteigt normalerweise den Eigenbedarf und wird verkauft. Der Stundenlohn eines Imkers beträgt bis € 7.80 (2019). Die imkerliche Arbeit ist somit finanztechnisch wenig lukrativ und teilweise übersteigen die direkten Auslagen die Einnahmen. Die Aufwände werden subjektiv als Hobby und "Dienst an der Natur" verbucht. Der Ertrag ist willkommener Zustupf für die Finanzierung des Hobbys. 

Ang mga komersyal at part-time na beekeepers na may higit sa 40 kolonya ay bumubuo ng 4% ng kabuuang bilang ng mga beekeepers. 80% ay purong hobby beekeepers na walang propesyonal na background sa agrikultura.

                                                                                                                                                                                 

Ang halaga ng polinasyon ng isang kolonya ay tinatantya sa €1,250 noong 2004 (17). Sa paghahambing, ang halaga ng pulot ay umabot lamang sa €250. Mula sa isang purong pang-ekonomiyang punto ng view, tila suboptimal upang subukang taasan ang produksyon ng pulot sa pamamagitan ng hindi natural na mga interbensyon at upang tanggapin ang mga posibleng epekto. Sa halip, kailangan ang ganap na bagong mga sistema ng insentibo sa pananalapi. Ang pulot-pukyutan ay ang ikatlong pinakamahalagang hayop sa bukid sa agrikultura pagkatapos ng mga baka at baboy. Saka lang sumunod ang manok.

                                                                                                                                                                         

Klassierung von beeinflussenden und beeinflussbaren Faktoren                                                                                                                       

Es gibt externe Faktoren, die durch den einzelnen Imker nur sehr begrenzt und mit riesigem Aufwand beeinflusst werden können. So z.B. die Belastung der Bienen mit Umweltgiften aus der intensiven Landwirtschaft. Andererseits gibt es interne Faktoren, welche dem Imker vollständig selbst unterliegen und welche er von heute auf morgen ohne Aufwand umstellen und verbessern kann. So z.B. positive und negative Impulse aus der Schwarmtrieb Beeinflussung, Fütterung und

 

Paggamot sa kanyang mga bubuyog.

Ang bawat isa ay maaaring magkaroon ng panandalian o pangmatagalang epekto. Halimbawa, ang pag-iwas sa swarming at pag-aalaga ng pukyutan sa malalaking bahagi ng pag-aalaga ng pukyutan at walang katulad na gumaganang populasyon ng mga kolonya ng wild honey bee, ay may mga negatibong epekto sa mahabang panahon, na nagiging malinaw kung gusto mong palabasin ang naturang kolonya sa kasalukuyang kalikasan. Ang kasalukuyang sitwasyon ay maaaring direkta at napapanatiling maimpluwensyahan ng mga pagbabago sa mga sumusunod na pangunahing lugar:

 

a. Kadena ng pagkain ng mga bubuyog

b.   Verringern der Pestizidbelastung

c. Pagtaas ng biodiversity

d. Pagbabawas ng forage gaps sa beekeeping

e.   Verringern der Belastung durch Bienenbehandlungsmittel

f.    Optimieren der Bienenhaltung in Bezug auf Artgerechtigkeit Lebensumfeld der Biene

G. Pinoprotektahan ang maliit na natitirang populasyon ng mga wild honey bees

h.  Erhalten und Schaffen von Nistplätzen in der freien Natur 

i. Pagtaas ng populasyon ng mga wild honey bees

 

Nachfolgend eine Klassifizierung von internen und externen Einflüssen, imkerliche Handlungsoptionen und deren kurz- und langfristigen Auswirkungen auf die Biene.                                                                                                                                         

Das Feld oben rechts in nachfolgender Tabelle führt Faktoren auf, welche einfach durch den Imker allein beeinflusst werden können und direkte, wichtige, Resultate erbringen. Das ist das prioritäre Handlungsfeld für Einzelpersonen! Im Kampf gegen Pflanzenschutzmittel und für die Vergrößerung der Biodiversität sind wir zwar alle gefordert, dieses Gebiet soll aber organisiert und mit der dafür notwendigen Schlagkraft angegangen werden.

                                                                                                                                                         

Klassierung von beeinflussenden und beeinflussbaren Faktoren                             



WELCHE EXTERNEN UND INTERNEN FAKTOREN WIRKEN SICH MIT WELCHEM ZEITHORIZONT POSITIV ODER NEGATIV AUF DIE BIENE AUS?
                                                                                                                                                         

Ang mga salik na maaaring maimpluwensyahan at hindi maimpluwensyahan ay maaaring magkaroon ng positibo at negatibong epekto. Ang mga epekto ay maaaring panandalian o pangmatagalan. Ang mas mahabang termino at mas malakas (i.e. sa tuktok sa dulong kaliwa o dulong kanan) ang

WELCHE EXTERNEN UND INTERNEN FAKTOREN WIRKEN SICH MIT WELCHEM ZEITHORIZONT POSITIV ODER NEGATIV AUF DIE BIENE AUS? 

Klassierung von beeinflussenden und beeinflussbaren Faktoren                                                                                                                     

Aus den oben aufgeführten und klassierten Faktoren, ergeben sich klare Handlungsempfehlungen für Imker als Einzelpersonen zur Verbesserung der aktuellen Situation. Imker brauchen nicht zu warten, bis sich Behörden, Bienenforschung oder die Landwirtschaft vorwärtsbewegen. Jeder kann umgehend selbst etwas zur Verbesserung der Situation beitragen.

MGA REKOMENDASYON PARA SA PAGKILOS NA INIUTOS AYON SA PRAYORIDAD PARA SA MGA BEEKEEP BAGONG PANGUNAHING LAYUNIN PARA SA BEEKEEPING

                                                                                                                                                                                                                       

Fassen wir die Faktenlage zusammen:                                                                                                                                                             

Nagtatala kami ng mataas na rate ng pagkawala sa taglamig, na higit sa natural na average. Ang pagkawala ng taglamig na 10% ay itinuturing na normal, ang taglamig ng 2011/2012 ay nagdala ng lokal na mga rate ng pagkawala ng >50% sa ilang mga kaso! Ang mga kolonya ng pukyutan na pinananatili ng mga beekeepers, kapag inilabas sa ligaw, sa kasalukuyan at sa maikling panahon ay may maliit na pagkakataon na mabuhay. Dapat ipagpalagay na ang survival at reproduction rate ng wild bee colonies ay makabuluhang nabawasan, lalo na't napakaliit na lamang ng populasyon ng wild honey bee na natitira. Ang beekeeper ngayon ay may buong responsibilidad para sa pagbuo ng Apis Mellifera species.

                                                                                                                                                             

Ang mga parasito gaya ng Varroa Destructor, madalas na binabanggit na mga virus gaya ng DWV (Deformed Wing Virus), at mga spore ng sakit tulad ng foulbrood at sourbrood ay malamang na hindi maalis. Bilang karagdagan, halo-halong sa ating pandaigdigang pamumuhay, maraming mga bagong parasito, spores at mga virus ang naghihintay na mahawa sa ating mga lokal na kolonya ng bubuyog. Kung paanong ito ay nangyari sa kalikasan sa loob ng milyun-milyong taon, ngayon lamang ito ay mas mabilis at ang distansya ay mas malawak kaysa dati. Ang pananaliksik sa pukyutan at mga awtoridad, na nakikita ang pangunahing problema sa infestation ng Varroa at sinusubukang labanan ito, ay kasalukuyang hindi nakakahanap ng solusyon upang labanan ang Varroa, pabayaan ang isa pang, pangmatagalan at napapanatiling konsepto ng solusyon.

Ökonomisch betrachtet ist die Honiggewinnung für den Imker eher uninteressant. Für den Menschen ist Honig ein Luxusprodukt ohne Notwendigkeit. Die Ernährungsberatung betrachtet Honig als faszinierendes Naturprodukt mit wohltuender Wirkung auf Gesundheit und Schönheit, sieht diesen als gesünderen Zuckerersatz, rät aber im Zeitalter von übermäßig hohem Zuckerverzehr auch zur Minimierung des Honigkonsums.                                                                                                                                                   

Wir gehen weiter von folgenden Annahmen aus:                                                                                                                                           

Die westliche Honigbiene mit der örtlich vorhandenen Vielfalt an Unterrassen ist grundsätzlich noch heute in der Lage, sich an die natürliche Gegebenheit anpassen zu können, wenn wir ihr nur den notwendigen Spielraum dazu belassen. Sie kann noch heute potenziell mit mangelnder Biodiversität, Trachtlücken und Umweltbelastungen umgehen. Und sie kann grundsätzlich in einem Gleichgewicht mit der Varroamilbe leben. Krankheiten wie Faul- und Sauerbrut können sich unter natürlichen und naturnahen Bedingungen nur langsam und sehr lokal ausbreiten und stellen keine direkte Gefahr dar.

Kung hindi natin bibigyan ang mga bubuyog ng sapat na kalayaan upang umangkop nang nakapag-iisa sa mga kalagayan ngayon, ang pagsisikap na kinakailangan upang mapanatili ang mga species at sa gayon ay matiyak ang pagganap ng polinasyon para sa mga tao at kalikasan ay magiging napakalaki sa mahabang panahon. Kung nais ng mga bubuyog na mabuhay sa mahabang panahon, kailangan din nilang umangkop sa pinabilis na takbo ng pagbabago sa kapaligiran na dulot ng globalisadong pamumuhay ng mga tao. Sa hypothetically pagsasalita, ang mga bubuyog ay maaaring umangkop nang napakabilis.

Bei jedem Ausschwärmen und damit jedes Jahr entstehen neue Kreuzungen. In einer Königinnengeneration können so 4 bis 5 neue Rassen entstehen. Würde sich der Imker von heute auf morgen aus der Bienenhaltung zurückziehen, hätten wir bereits nach dem ersten Winter relativ betrachtet sehr viel besser an die natürlichen Bedingungen angepasste Bienenarten (natürlich verbunden mit enormen Verlusten, deshalb muss der Akt der Renaturierung schrittweise eingeleitet werden).                                                                 

Kaya't hindi ba oras na para tanungin, iwanan ang nasira na landas at tahakin ang mga bagong landas? Hindi ba't panahon na para kumilos nang malaya at responsable, nang hindi naghihintay ng mga dapat na solusyon mula sa mga awtoridad at pananaliksik? Ang pagbabago ay nagsisimula sa ating sarili - lahat ay malugod na inaanyayahan na tumulong!

                                                                                                                                                                 

Pangmatagalan at natural na pag-iingat ng mga species ng western honey bee Apis Mellifera

Erhaltung der Bestäubungsleistung für Natur und Landwirtschaft Erhaltung des Honigertrages in einwandfreier Qualität 

                                                                                                                                                                         

Von offizieller Seite sind also nicht nur keine Lösungen absehbar, sondern, basierend auf den aktuellen Zielen, sind nachhaltige Lösung gar undenkbar oder höchstens Produkte des Zufalls. Die langfristige und natürliche Arterhaltung wird ökonomisch und ökologisch optimal und am einfachsten durch die Natur selbst bereitgestellt. Die natürliche Selektion ist der Schlüssel zur Anpassungsfähigkeit einer Spezies an Umweltveränderungen, egal, ob diese Veränderungen durch den Menschen oder durch die Natur verursacht werden.

 

Ang natural na ebolusyon ng mga species ay ang maliwanag na resulta.

Der Mensch wird die Arterhaltung nicht sicherstellen können, indem er beispielsweise eine Ursprungsrasse wie die schwarze Biene (Apis Mellifera) züchterisch am Leben erhält, welche an Verhältnisse angepasst ist, die es heute nicht mehr gibt. Das darf unter keinen Umständen als Kritik an den lobenswerten Aufwänden zur Rassenerhaltung der schweizerischen Mellifera-Züchter interpretiert werden!

Aber diese Art von Reinrassenzucht dient nicht grundsätzlich der Aufrechterhaltung des natürlichen Gleichgewichtes und der Anpassungsfähigkeit der Spezies an natürliche Gegebenheiten, es sei denn, sie wird spezifisch in abgeschlossenen Gebieten betrieben, wo man die Bienen entsprechend der Natur überlässt.                   

Wir sind der Meinung, dass es für den Schritt zurück zur Ursprungsrasse, also zur dunklen oder schwarzen Biene Apis Mellifera Mellifera, zu spät ist. Zu stark dominieren importierte und gezüchtete neue Rassen wie Carnica, Ligustica, Buckfast, u.v.a.m. Zudem gibt es die Ursprungsrasse nur noch gezüchtet und menschlich selektiert, und wie erwähnt hat sich die Natur seit dem wilden Vorkommen der Ursprungsrasse stark verändert. 

                                                                                                                                                                           

Drehen wir also den Spieß um: Wir akzeptieren die Vielfalt und das vorhandene Genmaterial an hiesigen Honigbienen und lassen daraus die Natur neue, den lokalen Gegebenheiten angepasste Rassen, kreieren. Sollten dabei wider Erwarten irgendwelche invasive Arten hervortreten, welche andere gefährden und verdrängen, muss allenfalls korrigierend eingegriffen werden, was im Einzelfall jeweils separat geprüft und bewertet werden muss. Einzelne Gebiete können aber 

patuloy na ilalabas para sa pure breeding. Gayunpaman, ang mga ito ay nagsisilbi sa mga layunin maliban sa pangangalaga ng natural na species. Ito ay tungkol sa pagpepreserba ng mga naunang lahi at pagpaparami ng mga purong lahi upang ma-optimize ang nais at makataong napiling mga katangian.

Gut möglich, dann uns eines Tages auch eine alte Rasse und deren genetische Ausprägung bei der Arterhaltung der Spezies unterstützen wird!

 

Was heißt das nun konkret?

1.  Wir müssen den Mangel an Nistplätzen in der freien Natur durch Verteilen von geeigneten Bienennistkästen beheben.

2. Kailangan nating i-pump ang mga pulutong sa kalikasan, alam na alam natin na ang mas malaking pagkalugi ay kailangang tanggapin. Pero nature yan!

3. At maaari tayong mag-set up ng mga natural na bee nesting box na mayroon man o walang kuyog/kolonya kung saan may espasyo. Ito ay tumutugma sa parehong diskarte na hinahabol din sa mga kahon ng ibon, mga kahon ng hornet at mga wild bee hotel upang mapanatili ang mga species na karapat-dapat sa proteksyon.

Da die unterbrochene natürliche Bienenevolution nicht von einem Tag auf den anderen wieder eingeschaltet werden kann, brauchen wir in der Übergangszeit die Unterstützung der Imker. Diese sollen mit gutem Beispiel vorangehen und neben ihren produktiven Völkern natürliche Völker oder wenigstens naturnah gehaltene Völker betreiben. Die Imker sind die Lieferanten für Schwärme zur erneuten Ansiedelung der wild lebenden Honigbiene.

 

Wir benötigen dringend wieder naturnahe Bienennetzwerke, welche Regionen überspannen und sich selbständig entwickeln können. Ob diese Völker in der freien Natur, in privaten Gärten, öffentlichen Parkanlagen, auf Hausdächern und Balkonen oder in unseren Bienenständen stehen, ist egal. Wir müssen unbedingt sicherstellen, dass die Bienenhaltung dezentralisiert bleibt und nicht, wie derzeit verschiedene Strömungen vermuten lassen, professionalisiert und zentralisiert wird! Die Zentralisierung und Professionalisierung der Imkerei wäre ein Schritt in die falsche Richtung.

 

Ngayon, ang pag-aalaga ng pukyutan ay higit na nahahati ayon sa mga sistema ng pugad, ibig sabihin, ayon sa uri ng pugad.

Am weitesten verbreitet ist in Bremen die Segeberger Beute und das System Dadant, andere Systeme wie z.B. Warré, DNM, TBH, etc. existieren, nehmen aber einen kleinen Verbreitungsgrad inne.

Ang mas mahalaga kaysa sa sistema ng pukyutan, gayunpaman, ay ang mga pamamaraan ng pag-aalaga ng pukyutan, na hindi itinuturo sa mga karaniwang kurso sa pag-aalaga ng pukyutan o kilala sa mga beekeepers. Gayunpaman, ipinapakita ng iba't ibang mga beekeepers na maaari kang mag-beekeeper gamit ang anumang sistema ng pugad na ginamit, mula sa napakatindi hanggang sa napaka-natural. Ang sinumang nagsasabing sila ay isang Warré beekeeper ay hindi kinakailangang maging sustainable at malapit sa kalikasan. At sinumang nagsasabing sila ay TBH beekeepers ay napakahusay na beekeepers sa natural na paraan!

Die gängigen Unterscheidungsmöglichkeiten nach Beutesystem greifen also zu kurz, um etwas über den Imker und seine Betriebsweise aussagen zu können. Die folgende Klassifizierung mit klar abgesteckten Klassengrenzen zur Einordnung von Imkermethoden wird in den nachfolgenden Kapiteln ausführlich erklärt und beschrieben. 


Helft mit, das Artensterben zu stoppen!
Schutzmaßnahmen für Tiere, Lebensräume, Umwelt und Klima müssen endlich die nötige Priorität bekommen!
Wie viele und welche Arten gibt es eigentlich auf der Erde? Wir wissen es nicht einmal annähernd: Sind es insgesamt 3, 10 oder 100 Millionen Tierarten? Und wie viele davon sterben gerade aus? Man schätzt 20.000 bis 50.000 Arten verschwinden pro Jahr. Alle paar Minuten eine, Tendenz steigend!

 

Wie viele und welche Arten bleiben wohl bis zum Jahr 2050 übrig, wie viele bis 2100? Werden unsere biologisch verarmten Böden, Wälder und Meere dann noch funktionieren? Uns ausreichend Nahrung, Arzneimittel, Erholung, sauberes Wasser und Sauerstoff liefern? Und was genau verlieren wir mit der schwindenden genetischen und ökologisch-funktionellen Diversität noch alles?

WALANG kahit na malayong nakakaalam kaya kunin mo na habang mayroon pa!

Man schützt nur, was man schätzt, und man schätzt nur, was man kennt. Also brauchen Arten eine Identität!

Uns Menschen muss bewusst werden, für welche Fülle an Arten, an Leben, an Leistungen in der Natur wir verantwortlich sind. 

Halimbawa, ang mga premium ay maaaring bayaran sa mga magsasaka na nagtatanim ng mga pananim na madaling gamitin sa pukyutan. Ibig sabihin, halimbawa, na ang mga namumulaklak na halaman ay partikular na nakaposisyon sa gilid ng mga taniman. Ang mga pamatay-insekto at iba pang kemikal na pang-agrikultura ay dapat ding gamitin nang mas maingat.


Jeder dritte Bissen, den wir essen, verdanken wir dem sprichwörtlichen Fleiß der Bienen. Ganz gleich ob Raps, Sojabohnen, Karotten, Äpfel, Kaffee oder Tee: Bienen sind extrem anpassungsfähig und bestäuben eine riesige Anzahl unterschiedlicher Blüten, insgesamt rund 80 Prozent aller Nutzpflanzen.

Bee-Pate-Bremen

IBAN DE84 2919 0330 1026 0609 05

Volksbank Bremen-Nord


Share by: